Trampa samma jord
En helg av flytthjälp har det varit för mig, en trevlig sådan. Ett fynd från Andra Långgatan bor numer i min tv-bänk - en efterlängtad LP av KSMB. De är inte lätta att finna, vare sig på nätet eller irl!
Medan min kropp låg och somnade in i sängen igår låg min hjärna och funderade på de personer den ser upp till, beundrar, fascineras av eller bara inger en stark respons i mitt hjärta och min mage. Så många av dem dunstade bort från detta jordklot innan jag föddes, och i och med detta har vi aldrig vandrat på samma planet. Det är en konstig idé jag har - att de människor som inte levt under min livstid egentligen inte alls varit del av den livscykel jag känner till och den mark jag trampar på.
För att beskriva detta tankefenomen lite mer konkret kan jag ta Andy Warhol som exempel. Jag fascineras av hans tankar och hans syn på tillvaron. Men! Han gick bort 22 februari 1987, och jag föddes till denna värld först 5 januari 1988. Alltså har vi aldrig vandrat på samma jord. Vi har aldrig befunnit oss på samma planet. Vi har aldrig varit del av samma kretslopp. Detsamma gäller med så många människor jag fascineras av; Cornelis, Sid Vicious, Allan Edwall... Fast kanske är det så att dessa karaktärer fascinerar mig av just den anledningen att de är så onåbara, så långt borta. Om de fortfarande levde skulle en del av mystiken vara försvunnen. Fast å andra sidan finns det hjältar jag trampat samma jord som! Astrid Lindgren till exempel. Och hon är inte mindre fascinerande för det!